Riksdaler-guldmynt-münzen-numismatik-guldmynt-medaljer-ordnar - Sedlar - Sedelsamlare - Gamla sedlar

HEM

Innehåll- Fakta

Aktiebrevslistan


Fornföremål

Numismatik

rubrik1.JPG (7219 bytes)
Strandbergs Mynthandel AB
Tel: +46(0)8-611 01 10. Fax: 08-611 32 95 
Arsenalsgatan. 6. Må-To 10-17, Fr. 10-15
 info@aktiesamlaren-bjb.se

 

 

svard.jpg (4719 bytes)

Riksdaler

 

svard.jpg (4719 bytes)


Från 1604 benämns den tidigare kallade dalern för riksdaler och avser från och med detta år präglat mynt. Ordet daler (svensk daler) övergår till att bli räkneenhet med fast relation till mark och öre. 1 daler = 4 mark = 32 öre = 96 örtugar. Riksdalern är som tidigare internationellt handelsmynt med en konstant finvikt i silver av 25.5 gram och har en växlande kurs mot den inhemska valutan. Först 1776 i och med Gustav III:s myntreform, då den gamla mynträkningen i mark och ören övergavs, blev riksdalern grunden för det svenska myntsystemet. Riksdalern indelades från 1776 i 48 skillingar, skillingen indelades i 12 runstycken (1/12 skillingar). Dock präglades inga skillingmynt eller sedlar förrän 1802. Sedlar i riksdaler specie valörer utgavs av Riksbanken från 1777. År 1789 grundades Riksgäldskontoret och en sedelutgivning i riksdaler och skillingvalörer utgavs parallellt med Riksbankens. Med hjälp av Riksgäldskontorets sedelutgivning finansierades en del av krigskostnaderna för det svensk-ryska kriget 1788-1790. För att skilja "riksbankens" och "riksgäldens" sedlar åt brukar ordet "riksgälds" att tilläggas. Den stora skillnaden mellan de två sedelutgivande institutionerna var att riksgäldens sedlar formellt inte var inlösbara i silver. Detta medförde att riksgäldens sedlar snabbt föll i kurs mot "riksbankens". Dock föll även riksbankens sedlar i värde mot de präglade riksdalermynten på grund av en allt för ymnig utgivning. För att särskilja de tre olika "riksdalerutgåvorna" uppkom beteckningen riksdaler riksgälds (för Riksgäldskontoret sedlar) riksdaler banko (för Riksbankens sedlar och de präglade silvermynten fick benämningen riksdaler specie. Från 1834 sattes kursen mellan de olika riksdalerräkningarna till; 1 riksdaler specie = 2 2/3 riksdaler banko = 4 riksdaler riksgälds.

Från 1831 präglades riksdalrarna med valören riksdaler specie och från 1835 präglades skillingmynten av koppar i valören skilling banko (banco) som anslöt till sedelräkningen. Vilket enligt den fasta växelkurs som införts mellan riksdalerräkningrna innebar att från 1835 gick det 128 skilling banko (präglat mynt) på 1 riksdaler specie. 1855 reformerades myntväsendet på nytt då decimalsystemet infördes. 1 riksdaler riksgälds = 1 riksdaler riksmynt = 1/4 riksdaler specie. Riksdaler riksmyntet indelades i 100 öre enligt decimalsystemet. Från 1855 till 1859 är riksdalermynten präglade med dubbla valörbeteckningar; 1 riksdaler specie / 4 riksdaler riksmynt. Mynt präglas fram till 1873 enligt riksdaler riksmynt förordningen då vår sista stora myntreform inträffar.

 

svard.jpg (4719 bytes)