Numismatik

Strandbergs Mynthandel AB
Tel: +46(0)8-611 01 10. Fax: 08-611 32 95 
Arsenalsgatan. 6. Må-To 10-17, Fr. 10-15
 info@aktiesamlaren-bjb.se

Öre

Som präglat mynt i koppar. 1624 infördes kopparmyntfot parallellt med den rådande silvermyntfoten och värdemynt i koppar präglas för första gången i Sverige.

Under åren 1624-1627 tillverkades så kallade klippingar. Valörerna var 1/4, 1/2, 1 och 2 öre. Mynten var framställda på två olika sätt, dels hammarprägling och dels valsverksprägling. Under de tre första åren som klippingtillverkningen skedde framställdes inte mindre än c:a 45 miljoner mynt i de olika valörerna. Klippingarna avlystes slutligen som betalningsmedel 1629. Samma år, 1627, som den sista klippingen tillverkades påbörjades rundmynttillverkningen. Alla rundmynt är valsverksframställda.

Då kopparpriset snart efter kopparmyntens införande sjönk i pris i förhållande till silvret, var det åsatta värdet högre än metallinnehållet. 1633 tvangs regeringen att nedskriva kopparmyntens värde till hälften. Gustav II Adolfs 1 öringar kurserade alltså som ett 1/2 öre under drottning Kristinas tid. 1633 påbörjades tillverkningen av fyrkar (1/4 öre) vid myntverket i Nyköping och senare i Säter. Kristinas fyrkar tillverkades i samma storlek som Gustav II Adolfs 1/2 öringar. Även här var utmyntningen omfattande, under åren 1635-37 utmyntades c:a 22 miljoner fyrkar per år. 1638 påbörjas 1 öres tillverkningen vid myntverken i Säter och senare Avesta, den sista tillverkades med årtalet 1653. Under Karl X Gustavs regeringstid utmyntades endast fyrkar av koppar. Eftersom kopparmyntens kurs kom att alltmer skilja sig från silvermyntens, så räknade allmänheten i "kopparmynt" för att undvika missförstånd i vilken metall man tänkte göra upp affären i. Relationen fastställdes som 1:2 1/2 från 1644. Under Karl XI regeringstid åren 1661 - 1665 tillverkades också mynt med angivelse K M = kopparmynträkning i valörerna 2, 1 och 1/2 öre KM. Man utgav till och med ett mynt i valören 2 1/2 öre KM 1661 vilket var efter silver och koppar relationen. Denna 2 1/2 öring KM motsvarade alltså 1 öre efter silvermynträkningen.

1665 fastställdes en ny relation mellan silvermynt och kopparmynt räkning till 1:3. Denna relation var gällande fram till myntreformen 1776. En ny 1 öring (1 öre SM) som svarade mot denna relation och med valören angiven efter räkningen i silvermynt började tillverkas år 1669. Från 1666 tillverkas nu för första gången skiljemynt i koppar. Det nya myntet 1/6 öre SM vägde mindre än en 1/6 av ett öre i koppar (1 öre SM). Ingen var skyldig att mottaga mer än 10 % av dylika kreditmynt som likvid vid affärstransaktioner. Kopparmynten tillverkades fram till 1686, därefter sker ett långt uppehåll. Först år 1705 under Karl XII återupptas kopparmyntningen på nytt. Det utmyntas alltså tre olika typer av 1 öringar; 1 öre präglat i silver, 1 öre präglat i koppar men värt lika mycket som 1 öre i silver (1 öre SM) samt 1 öre i koppar med valörbeteckning 1 öre KM (kopparmynt) som efter 1665 var värt 1/3 mot 1 öre SM. Efter 1776 år myntreform gällde 2 öre SM som 1 skilling, 1 öre SM som 1/2 skilling.

Från och med 1802 blev en stor del också ompräglade till skillingar och halvskillingar. I och med 1855 års myntreform infördes öret som valör på nytt, dock utan något som helst samband med den tidigare öresmyntningen. Öresmynt i koppar präglades i valörerna 1/2, 1, 2 och 5 öre. 1/2 öret präglas sista gången 1867. 1, 2 och 5 öringarna, av 1873 års reform, avlystes som betalningsmedel 1972. 5 öret upphörde att gälla 1 juli 1985. Idag är 50 öringen vår enda öresvalör präglad i aluminiumbrons