Daler-guldmynt-coins-münzen-numismatik-guldmynt-medaljer-ordnar - Sedlar - Sedelsamlare - Gamla sedlar

HEM

Innehåll- Fakta

Aktiebrevslistan


Fornföremål

Numismatik

rubrik1.JPG (7219 bytes)
Strandbergs Mynthandel AB
Tel: +46(0)8-611 01 10. Fax: 08-611 32 95 
Arsenalsgatan. 6. Må-To 10-17, Fr. 10-15
 info@aktiesamlaren-bjb.se

 

 

svard.jpg (4719 bytes)

Daler

 

svard.jpg (4719 bytes)
  
Liksom dukaten var dalern ett internationellt handelsmynt som präglades i en rad europeiska länder. Dalern präglades för första gången år 1518 av grevarna Schlick i Joachimstal, Tyskland. I Sverige präglades den med början 1534 under Gustav Vasas regeringstid. Vikt och finhet var först 29.44 gram och 953/1.000, finvikten var 28.06 gram. Med Svartsjömyntningens början år 1542 sänktes halten något till 875/1.000 och finvikten till 25.6 - 25.5 gram. Finvikten var fram till 1871, då det sista riksdalermyntet präglades, oförändrad. Den fastställda växelkursen var, med undantag från Johan III:s två myntförsämringar, 1 daler = 4 mark. Då man på nytt började utmynta underhaltiga markmynt från 1600-talets början steg dalerns värde mot marken. 1604 då 1 daler = 4 1/2 mark började man skilja på riksdaler, vilket nu betydde "präglad daler", och daler eller svensk daler som från och med nu övergick till att bli ett räknemynt med bibehållen beteckning på 4 mark. Redan 1609 var kursen på den inhemska marken mot riksdalern = 6 mark som i sin tur = 1 1/2 (svensk) daler.

 

Daler silvermynt / Daler kopparmynt

Räknemyntet daler silvermynt (DSM.) och daler kopparmynt (DKM.) uppstod från och med 1624 då vi började prägla kopparmynt som värdemynt. Från detta år hade vi dubbel myntfot, dvs värdemynt i silver och koppar som dessutom varierade i kurs sinsemellan. År 1624 var relationen 1 daler s.m. = 1 daler KM. men då man åsatt kopparmynten ett allt för högt värde sjönk de snabbt i kurs mot silvermynten och redan 1633 var kursen 1 daler s.m. = 2 daler KM., 1644 = 2 1/2 daler KM., 1665 = 3 daler KM. Den senare kursen bibehölls oförändrat fram till Gustav III:s myntrealisation 1776. Då avlystes den från vikingatiden stammande mark och öres räkningen och silvermyntfoten ersatte den tidigare dubbla. På våra äldre kopparmynt förekommer valörangivelser efter båda mynträkningarna. Man finner 1 öringar i koppar som det både står 1 öre SM och 1 öre KM på, vilket kan verka förvirrande för den oinvigde. Till detta kan läggas att från 1644 och fram till 1776 tillverkades så kallade plåtmynt av koppar med valörangivelse efter daler silvermynträkningen. Kopparen skulle motsvara det påstämplade värdet. Plåtmynten var så kallade värdemynt eller metallvärdesmynt. Den högsta valören var 10 daler silvermynt med en vikt av 19.7 kg. Ytterligare ett tillägg för att förenkla det hela: Karl XI började från 1666 utmynta "kreditmynt" i valören 1/6 öre silvermynt. Kopparvärdet svarade inte upp mot metallvärdet och 6 sådana kopparmynt vägde tillsammans mindre än en 1 öring av koppar med i valören 1 öre SM. 

 

svard.jpg (4719 bytes)